Värde

Bland det första vi får lära oss när vi ska börja handla med aktier är att köpa billigt och sälja dyrt. So far so good. Frågan är dock, vad är billigt och vad är dyrt? Om du inte förstår begreppet och konceptet värde kommer varje investering att bli en chansning som resulterar i att du hoppas att du har rätt.

Hope is not a strategy

Så hur lär vi oss vad som är billigt och vad som är dyrt? Jag och Micke har ju tidigare tagit fram en analysskola med H&M som case i fem delar som ger en bra grundkurs i hur man tar reda på vad man bör betala för en aktie. Ni hittar samtliga fem delar här:

Analysskola – case H&M: steg 1
Analysskola – case H&M: steg 2
Analysskola – case H&M: steg 3
Analysskola – case H&M: steg 4
Analysskola – case H&M: steg 5

För att vi ska kunna värdera bolag måste vi dock förstå på vilka sätt vi kan värdera ett bolag. Vi skiljer på värdering grundat på hur attraktivt ett bolag är (fundamental analys) och de analyser som grundar sig på hur kursrörelserna sett ut historiskt, till exempel teknisk analys. När det kommer till att värdera ett bolag för att ta reda på vad som är billigt och vad som är dyrt, är dock inte TA rätt väg att gå. Marks argumenterar till och med för att TA aldrig skulle vara rätt väg att gå och refererar till professor Eugene Fama som m fl. ligger bakom “random walk hypothesis“. Random Walk Hypothesis menar att en aktiekurs historiska rörelser säger absolut ingenting om hur kursen kommer att röra sig i framtiden (jag har skrivit mer om ‘not predict but preparehär).

Efter att ha avfärdat analyser som bygger på historiska kursrörelser lämnas vi alltså med värdering som bygger på bolaget i sig, fundamentala analyser, vilka delas upp i två, värdeinvesteringar och investeringar i tillväxtbolag. En värdeinvesterare handlar (även i de fall nuvarande värde endast förväntas stiga lite i framtiden) på grund av att man menar att det nuvarande värdet är högt i relation till det nuvarande priset. En investerare som handlar i tillväxtbolag handlar (även i de fall då nuvarande värde är lägre i relation till priset) på grund av att de tror att värdet kommer att stiga snabbt i framtiden och då skapa större uppskattning för bolaget.

Valet faller dock inte på huruvida jag vill investera i tillväxt eller nuvarande värde utan snarare om jag väljer att investera i det faktiska värdet idag eller det som kan värderas högre i framtiden.

Det är dock inte så enkelt som det låter. Med ovan beskrivna definition av både värdeinvesteringar och tillväxtinvesteringar kan man tänka sig att en värdeinvesterare undviker att gissa vad som kommer att ske i framtiden medan just gissningar om framtiden är vad den största delen av en tillväxtinvesterares strategi handlar om. Så är såklart inte fallet, även som värdeinvesterare måste du estimera ett framtida värde och pris.

Men okej, så om värdeinvesteringar har potential att alltid leverera bra resultat, betyder det att det är enkelt? Nej.

Without an accurate estimate of value, any hope for consistent success as an investor is just that: hope.

Om du inte gör korrekta estimat (inte gör tillräckligt noggranna analyser) om framtiden är det lika troligt att du betalar ett högt som ett lågt pris. Alla kan singla slant och hoppas att rätt sida hamnar upp, men gör inte så när du letar efter nya investeringar. Betalar du ett för högt pris på grund av en halvdan analys krävs det väldigt mycket för att din investering ska bli lönsam.

Dessutom, har du gjort en investering som grundar sig i någon form av värdeinvesteringsstrategi så är det viktigt att du håller i bolaget. Att ha rätt är inte det samma som att ha rätt just nu eller få synliga resultat på en gång. Ett av de vanligaste nybörjarmisstagen som investerare är att bli osäker på sin egen analys och sitt beslut, för att slippa tvivla på dig själv måste du göra en noggrann analys.

Hope is not a strategy, luck is not a factor and fear is not an option

Här hade jag egentligen tänkt börja skriva om relationen mellan värde och pris men jag delar upp det i ett helt eget inlägg istället!

/A

Continue Reading

Saniona

Ni som följer mig på Shareville har kunnat följa min handel de senaste dagarna. Jag har ju bara en väldigt liten del av min portfölj i det publika kontot som ligger på Shareville och låter resten ligga på olika ISK som inte är publika. Jag vill, som jag skrivit tidigare, inte handla offentligt längre och har därför valt att inte publicera det på Shareville.

Anyway, jag gick in på 39,80 och 39,90 för att sälja av på 43, återköp på 41,50 och sålde på 42,10 igen.

skarmavbild-2016-12-29-kl-18-01-14

Saniona senaste veckan

Continue Reading

Vikten av en diversifierad portfölj

Efter att ha skrivit ett inlägg om vikten att förstå, känna igen och kontrollera risk var ni flera som bad om ett inlägg om hur man ska tänka kring uppbyggnaden av en portfölj. Har ni inte läst mitt inlägg om risk tidigare så hittar ni det här.

För att förstå varför det är viktigt att diversifiera sin portfölj och sprida sina risker måste man först ha förståelse för ekonomiska cykler som styr börstrenderna. Konjunkturcykler är perioden från en hög- till en lågkonjunktur, alltså tiden det tar för en ekonomi att genomgå både en hög- och en lågkonjunktur. Marks menar att det finns två viktiga regler att följa när det kommer till att förstå och kunna använda sig av kunskapen om ekonomiska cykler i sina investeringar, 1) det mesta tenderar att gå i cykler och 2) de största möjligheterna för vinst eller förlust bygger på att andra glömmer av regel nummer 1. Alltså, var inte en first level thinker.

Det är viktigt att minnas att ekonomiska marknader precis som företag både stiger och faller. Du kan aldrig förutse framtiden på marknaden för oavsett vad som skett historiskt ger inte detta mer än en indikation på vad som sannolikt kan ske framöver. Vad ska vi göra istället?

You can’t predict but you can prepare

Preparation is the key. Men hur kan vi vara förberedda inför ekonomiska cykler, hög- och lågkonjunkturer? Svaret är lika enkelt som självklart, diversifiera portföljen.

Diversifiering

Alla har hört uttrycket “inte alla ägg i samma korg”, men vad betyder det egentligen? Peter Lynch skriver i sin bok “One up on wall street” att antalet aktier man bör äga beror på dels på huruvida du är riskavert eller inte och dels beroende på vilken typ av research du har gjort, hur mycket du läst på om olika bolag och vilken uppfattning du efter att du läst på fått, detta innebär att du kanske bara ska ha en eller tolv bolag i din portfölj, det är upp till dig. Det finns absolut ingen poäng med att “sprida risker” i flera bolag som du inte kan något om. Det kan snarare få motsatt effekt. Lynch benämner detta som foolish diversity och är förmodligen ett av de vanligaste nybörjarmisstagen.

Hur bör jag diversifiera mig? Den första frågan du bör ställa dig är huruvida du har tiden och kunskapen att själv plocka ut de bästa aktierna på marknaden, eller snarare om du har viljan att faktiskt läsa på om de bolag du väljer att investera i. Om inte är förmodligen någon eller några typer av fonder bättre alternativ.

Om jag vill placera själv? Hur många bolag har du tid att hålla dig uppdaterad om? Personligen föredrar jag att äga fyra till sex bolag men tycker även att det finns en poäng att se över andra typer av tillgångar, till exempel råvaror, räntor etc. Jag står just nu inför en strategiförändring i min portfölj. Många har sett att jag sålt av mitt innehav i Lucara, något jag skrivit om här. En förändrad marknadstro innebär alltså omplacering av mitt kapital.

Olika branscher är olika konjunkturkänsliga. När du väljer att placera ditt kapital i olika branscher, se då till att de är just det – olika. Två skilda branscher kan reagera på samma sätt i samma situation, se till att du tänker steget längre. Var en second level thinker. Välj branscher som inte korrelerar med varandra, som inte påverkas av samma omvärldsfaktorer. Känns det svårt? Investera då hellre i en global indexfond.

skarmavbild-2016-12-28-kl-18-11-12

Vanlig rekommendation av fördelning mellan olika branscher

Sammanfattningsvis vill jag påstå att det faktiskt inte finns ett bra svar på hur man bör diversifiera sin portfölj mer än att man inte ska placera i flera olika tillgångar “bara för att”. Du bör dock tänka på att vara förberedd inför alla möjliga utfall för att minimera risken att förlora hela ditt kapital.

  • Don’t be a first level thinker
  • You can’t predict but you can prepare
  • Don’t do foolish diversity

Mitt bästa tips är dock inte så förvånande att läsa och lära. Inte bara om bolag utan böcker och artiklar om ekonomi och marknader generellt. Vill ni att jag ska sätta ihop en lista med mina favoritböcker och författare? Jag läser alltid två böcker samtidigt för att mixa lite, en facklitterär och en skönlitterär.

Utvärdera, utvecklas och bli bättre

I början på 2017 kommer jag att gästa podden 25 minuter där Karl-Mikael Syding och Ludvig Sunström pratar om personlig utveckling. Avsnittet kommer att handla om filtreringsprocesser och jag berättar om mitt verktyg och min mall för att bli en bättre trader och investerare. Efter att avsnittet är uppe kommer jag att lägga upp mallen på bloggen och berätta mer om den.

/A

Continue Reading

Lucara Diamond Corp

Jag sålde av det sista av mitt innehav i Lucara strax innan jul. Tanken var att samma dag skriva ett inlägg om mina tankar kring försäljningen men det kommer helt enkelt nu istället.

Mina tankar och åsikter kring Lucara som företag har inte förändrats något alls. Jag tycker fortfarande att de är per definition ett “fint” bolag som dessutom redan under Q3 hade slagit prognoserna för hela 2016, rapporten som släpps i februari kommer alltså att vara fantastisk – men jag valde att sälja ändå.

Varför? Jag tycker att marknaden beter sig konstigt, det är svårt att läsa av den. Mikael Syding (fd hedgefondförvaltare) har precis skrivit ett inlägg om marknadens beteende under 2016.

skarmavbild-2016-12-27-kl-20-38-15

Klicka på bilden för att komma till inlägget.

skarmavbild-2016-12-27-kl-20-39-53

Lucaras utveckling under de senaste tre månaderna.

Jag är ödmjuk inför att marknaden kan och kommer att ändra sig och väljer därför bort bolag som till exempel Lucara vars affärsmodell bygger på att sälja diamanter. Omvärldsrisken är för stor. Efter Brexit fick de inte sålt Lesedi La Rona på grund av vad man upplevde som osäkerhet på marknaden efter omröstningen. Med Brexit i sikte och Trump som president, utöver allt annat som sker runt om i världen, vågar jag inte längre tro på en särskilt långvarig bullmarknad. Jag väljer att istället sprida mina risker i mindre konjunkturkänsliga branscher och överväger att hedga min portfölj.

/A

Continue Reading

Räkna ut nyckeltal för din portfölj

Efter mitt senaste risk-inlägg fick jag många frågor om hur jag räknade ut risken i min portfölj. Både Avanza och Nordnet har funktioner som räknar ut detta automatiskt men eftersom att jag flyttade över mitt kapital från mitt AF till ISK så ser det ut som om jag gjort en förlust på nästan 100 procent i grafen. Min portfölj ligger alltså inte -18,59 % i år, utan snarare + ca 280 %.

skarmavbild-2016-12-27-kl-09-45-35

Volatilitet

Volatilitet är ett mått på hur mycket ett värde, t ex en aktiekurs, avviker från ett medelvärde (alltså hur mycket kursen svänger). Hög volatilitet innebär att avvikelsen är stor och låg tvärtom. Alltså, hög volatilitet innebär hög risk och låg volatilitet innebär låg risk.

skarmavbild-2016-12-27-kl-10-16-48

skarmavbild-2016-12-27-kl-10-19-30


Alltså, ju lägre volatilitet desto bättre. Optimalt vore en volatilitet som är lägre än medelavkastningen då detta betyder att man med stor sannolikhet går med plus.

För att avgöra hur hög risk du tar i relation till den avkastning du har kan du räkna ut din Sharpe-kvot. Sharpe-kvoten är ett mått på riskjusterad avkastning, alltså hur många procents avkastning du får för varje procents risk som du tar.

skarmavbild-2016-12-27-kl-13-14-24

aρ = Den förväntade avkastningen på din portfölj
ar = Den avkastning du kan få utan risk (t ex bankkonto)
σρ = Din portföljs standardavvikelse

Nordnet räknar ut din Sharpe-kvot om du går till fliken [Min depå] > [Min Aktie- och fonddepå/Mitt Investeringssparkonto] > [Portföljrapport] så egentligen behöver du inte räkna på det själv. Avanza har tyvärr inte samma funktion.

/A

Continue Reading

Understanding market efficiency (and its limitations)

Jag har tidigare skrivit om effektiva marknader (efficient market hypothesis – EMH) både i en krönika för Feminvest men även i ett blogginlägg. Howard Marks tar i boken “The Most Important Thing” upp effektiva marknader och vikten av att förstå teorins begränsningar. EMH kan sammanfattas på följande sätt:

  • Det finns många spelare på marknaden, dessa har tillgång till ungefär samma information (som är relevant). Samtliga aktörer på marknaden är intelligenta, objektiva, motiverade och arbetar hårt för att nå bästa resultat. Deras analytiska modeller är välkända och beprövade.
  • På grund av den kollektiva ansträngningen av samtliga spelare, reflekteras den tillgängliga informationen direkt på aktiekursen och eftersom att alla kommer att köpa den aktie som är billig och sälja den som är dyr är priserna alltid korrekta.
  • Alltså, marknadspriser är alltid rätt och ingen spelare kan dra nytta av andras felvärderingar och således köpa en aktie riktigt billigt.
  • Tillgångar säljs alltså till ett pris som kan ge förväntad avkastning i relation till risken. Aktier med högre risk ska således prestera högre avkastning.

EMH kan också delas in i tre grader, svag, halvstark och stark. Den svaga formen av EMH menar att marknaden redan reflekteras av all tillgänglig information. Den halvstarka formen av EMH antar att priset både reflekteras av offentlig, tillgänglig information och att priserna direkt reagerar på ny marknadsinformation. Med stark EMH är priset beroende av samma information som halvstark men även på insiderinformation.

namnlos

EMH säger med andra ord att det inte är möjligt att vinna över marknaden, alltså att slå index, genom att använda information som alla känner till, möjligtvis om man har tillgång till insiderinformation. Hypotesen säger dessutom att om marknaden är svagt effektiv är det inte möjligt att generera riskjusterad avkastning genom att använda historisk information genom till exempel teknisk analys.

Om marknaden är halvstark är det inte möjligt att generera riskjusterad avkastning genom tillgång till offentlig information i form av delårsrapporter eller årsredovisningar, det skulle innebära att marginalnyttan av fundamental analys är noll.

Är marknaden starkt informationseffektiv går det inte att generera riskjusterad överavkastning ens med insiderinformation.


In theory, there´s no difference between theory and practice, but in practice there is. – Yogi Berra

Marks tankar om effektiva marknader menar han knyts an till relationen mellan risk och avkastning. Enligt investeringsteorier är vi människor riskaverta, vi väljer alltså lägre risk framför hög. Hellre låg avkastning än risken för förlust. För att en riskavert person ska vara villig att frångå sitt vanliga beteende avseende risk måste personen i fråga erbjudas ett löfte om högre avkastning. Alltså justeras priserna på investeringar med högre risk.

Eftersom att det i teorin inte finns något som kallas “investment skills” (idag kallat alpha) som leder till bättre resultat än index eller skillnader mellan två olika personers portföljer. Denna eventuella skillnad skulle i så fall bero på riskexponering snarare än färdigheter.

Ibland går marknaden igenom perioder där allt går bra (bull market) och de flesta högriskinvesteringarna levererar den höga avkastning i relation till risk som “utlovats”. Dessa perioder kan lura investeraren att allt de behöver göra för att få högre avkastning – är att ta högre risk. Detta är dock inte sant. Vi måste sluta relatera högre risk = högre avkastning och istället lära oss den egentliga betydelsen: hög risk ger större exponering mot olika utfall och således även högre avkastning men i större fall än lägre risk även risken för negativ avkastning.


Frågan som återkommer är dock densamma, är det möjligt att slå index? Slösar de som försöker bort sin tid, sina resurser och pengar? Som med allt annat är svaret på frågan inte direkt enkel och det finns varken ett ja eller nej. Marks menar att man inte bör avfärda EMH helt då det självklart finns tusentals rationella investerare som samlar samma information om en aktie och sedan utvärderar denna information på ett objektivt sätt.

Vad är då motsatsen till EMH? Marks talar om ineffektiva marknader och menar att en ineffektiv marknad karaktäriseras av att en av följande (men ofta med alla karaktärsdrag som effekt av den ineffektiva marknaden) drag kan synas i marknaden:

  • Marknadspriser är ofta fel på grund av att tillgängligheten av information är dålig och analyser är fel eller subjektiva. Detta leder till att priset på en aktie antingen är långt över eller under sitt egentliga värde.
  • Den riskjusterade avkastningen på en tillgång ligger inte i linje med andra tillgångar i andra tillgångsklasser. Detta innebär att en tillgångsklass (eg aktier, obligationer, valutor etc.) kan leverera en riskjusterad avkastning som är alldeles för hög eller alldeles för låg i jämförelse med andra tillgångsklasser.
  • Att vissa investerare alltid gör ett bättre resultat än andra på grund av a) existensen av felvärderingar och b) skillnaden mellan deras och andras investerares färdigheter, kunskap och tillgång till information. Denna skillnad i “skills” innebär att investerarna vilka alltid presterar bättre än index och andra investerare beror på att de med sin kunskap, tillgång till information och sina färdigheter kan hitta de felprisade aktierna och tjäna på dem.

En ineffektiv marknad betyder således inte att alla investerare får högre avkastning utan snarare att skillnaden mellan en investerares resultat och en annans kan skiljas åt. Marks menar att en ineffektiv marknad alltså innebär att vissa investerare vinner och andra förlorar på samma marknad.


Jag tänker framförallt på diskussionen kring vissa aktier och dess anhängare. Hade vi varit rationella, analyserat samma information på samma sätt och således kommit fram till ungefär samma värdering för alla bolag på marknaden hade det inte funnits fall av till exempel FPC med ett stort antal följare och ett lika stort antal investerare som tycker att FPCs anhängare har fel.

Så länge inte vi som spelare är rationella kommer inte marknaden vara varken effektiv (ur perspektivet EMH) eller rationell.

/A

Continue Reading

Analysskola – case H&M: steg 5

Då är vi framme vid det sista steget i analysskolan med H&M som case. Om ni inte läst de första fyra stegen i analysskolan hittar ni dem i länkarna nedan.

Analysskola – case H&M: steg 1
Analysskola – case H&M: steg 2
Analysskola – case H&M: steg 3
Analysskola – case H&M: steg 4

  1. Vad gör bolaget?
  2. Hur mycket försäljning och vinst har bolaget?
  3. Hur ska detta värderas?
  4. Hur använder vi nyckeltalen i analysen?
  5. Sammanfattning och avslutning

5. Sammanfattning och avslutning

skarmavbild-2016-12-12-kl-15-09-48

H&Ms kurs sedan notering

Ditt viktigaste jobb när du värderar en aktie (i detta fall H&M) är att göra en rimlig bedömning av följande faktorer:

  1. Hur det går för bolaget
  2. Hur snabbt vinsten därför väntas växa (eller krympa) framöver, beroende på saker som:
    1. Antal nyöppnade butiker
    2. Försäljningstillväxt per befintlig butik
    3. Mode, etik
    4. Konkurrens
    5. Valutarörelser
    6. Kostnader (löner, robotar, tyg, transport, reklam, butikshyror)
  3. Vilken “multipel” du törs sätta på till exempel vinsten per aktie, det vill säga vilket P/E-tal du tror att H&M-aktien kommer att handla på framöver. Denna multipel beror bland annat på:
    1. Historiskt multipelintervall för H&M
    2. Multipelintervall för liknande företag
    3. Framtida tillväxt åren efter det som multipeln appliceras på
    4. Hur andra tänker om H&M och vad de har för investeringsalternativ

Avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg att det finns en massa risker förknippade med aktieinvesteringar, till exempel:

  1. En allmän börsnedgång på grund av saker som lågkonjunktur, krig, ränteförändringar av centralbankerna, bakkris, politiska förändringar mm. Går allt annat på börsen ned gör förmodligen H&M-aktien också det. Alla värderingar faller och samtidigt faller tillväxtprognoserna.
  2. Affärsmissar i H&M (just H&Ms affärsmodell är dock ganska förskonad från plötsliga missar; folk ändrar inte plötsligt sina vanor avseende kläder, möbler, smink och accessoarer så fort).
  3. Stora valutaförändringar
  4. Andra felbedömningar, av till exempel H&Ms officiella siffror på grund av:
    1. Kalendereffekter
    2. Vädereffekter
    3. Valutaaffekter
    4. Faktisk Like for Like
    5. Förvärv eller nysatsningar
  5. Timing kring stora informationstillfällen som:
    1. Månadsrapporter
    2. Kvartalsrapporter
    3. Årsrapporter
    4. Kapitalmarknadsdagar

Det går inte att räkna ut rätt värde eller göra tillräckligt bra prognoser för att kunna ta säkra beslut. Man kan bara göra en hygglig bedömning av om H&M-aktien för tillfällen förefaller rimligt värderad, lite billig eller lite dyr. Gör därför inte arbetet för komplicerat, särskilt inte till en början.

  1. Försök bara förstå ungefär vad företaget gör och gör grova prognoser för några enstaka nyckeltal (till exempel antal butiker, försäljning, marginal, vinst per aktie)
  2. Fundera vid varje rapporttillfälle om du blir positivt eller negativt överraskad över utvecklingen för nyckeltalen och om du då vill ha kvar aktien.
  3. Fundera på vilken slags investerare du är eller vill vara
    1. För fundamentala långsiktiga analyser om du köper aktier med ett perspektiv på minst 5 år.
    2. Gör “perfekta” kvartalsanalyser om du köper eller säljer innan rapport om du känner dig säker på att marknaden kommer att bli överraskad men inte du.
    3. En trader som främst handlar kortsiktigt på teknisk analys, momentum och känsla och bara använder fundamental analys som ett verktyg bland många för att inte hamna alltför fel om en trade börjar fel och du funderar på att ‘snitta ned dig’ (sänka GAV) genom att köpa ytterligare aktier billigare.

Avslutningsvis vill jag påminna er om att läsa mitt inlägg om first and second level thinkers och fundera på hur det tankesättet kan hjälpa er i era analyser och er som investerare. Mitt andra tips är att jämföra era egna analyser med andras. Oavsett hur noggrann du varit finns det alltid många andra analyser som går att få tag på, det kan vara ett bra sätt för att få en uppfattning om hur andra ser på aktien!

/A

Continue Reading

Analysskola – case H&M: steg 4

I den fjärde delen av analysskolan går vi igenom hur man kan använda nyckeltalen som togs fram i steg 3. För er som inte läst de tidigare stegen kan hittar ni dem via länkarna nedan.

Analysskola – case H&M: steg 1
Analysskola – case H&M: steg 2
Analysskola – case H&M: steg 3

  1. Vad gör bolaget?
  2. Hur mycket försäljning och vinst har bolaget?
  3. Hur ska detta värderas?
  4. Hur använder vi nyckeltalen i analysen?
  5. Sammanfattning och avslutning

4. Hur använder vi nyckeltalen i analysen?

Det finns inget rätt svar för hur man ska använda nyckeltalen som vi tog fram i steg 3 för att räkna ut rätt värde på H&M-aktien, däremot kan man tänka på bl.a. följande sätt:

  1. Vilket intervall har P/E, P/S och direktavkastningen rört sig historiskt, de senaste 1-10 åren?
    1. Om P/E-talet brukar vara ca 18-25 för ‘nästa år vinst (nu 2017)’ så kanske det är rimligt att tro att aktien kommer att röra sig i det intervaller även kommande år.
      1. Med en vinst på 13,5 kr per aktie för 2016 skulle ett rimligt kursintervall (som räknas ut genom att multiplicera vinst per aktie med P/E-talet) kunna vara 243-337,50 kr. Jämför detta med dagens kurspris på 275,90 kr.
        skarmavbild-2016-12-11-kl-01-20-55
  2. Vilka intervaller handlar liknande företag i?
    1. Finns det kanske bättre alternativ än H&M (konkurrenter)?
      1. Är H&M lägre eller högre värderat än till exempel Inditex, KappAhl, MQ?
    2. Har det tidigare varit samma skillnad i värdering mellan till exempel H&M och Inditex?
      1. Om skillnaden i värdering ändrats; varför har den ändrats?
  3. Vilket kursintervall har H&M-aktien rört sig i det senaste året (om inget viktigt ändrats sedan dess kan det vara en rimlig utgångspunkt för kommande års kurser, möjligen med till exempel justering uppåt för H&M-företagets tillväxt det senaste året)
    1. Det senaste året har H&M-aktien rört sig mellan 234,50-319,50 kr.chart
      H&M kursintervall under 2016
  4. Vad är du ‘nöjd’ med att få i direktavkastning per år om du struntar i hur kursen rör sig under tiden?
    1. Om du är riktigt långsiktig, till exempel 25-50 år, och tror att H&Ms affärsmodell håller för konkurrens hela tiden och kan upprätthålla sin utdelning, då kanske direktavkastningen på 3-4 % räcker för att du ska vilja ha aktien – oavsett om andra vill det.
  5. Hur går det för H&M?
    1. Hur snabbt växer (eller faller) försäljningen? Ökar eller avtar takten?
      1. Varför? (valutarörelser, konkurrens, nya satsningar på till exempel Home, &OtherStories etc.)
    2. Stiger eller faller vinstmarginalen?
      1. Varför?
    3. Hur uppfattas H&M? (Etiskt eller inte, modernt eller inte, mm)
    4. Beroende på vad du kommer fram till för framtida vinsttillväxt (eller ännu hellre det lite mer komplicerade måttet kassaflödestillväxt) så kan man acceptera högre värdering av närliggande års nyckeltal.
      1. Om vinsten väntas växa 10 % per år efter 2017 kanske P/E = 25 för 2017 är rimligt (en kurs på 13,5 * 25 = 337,5 kr).
      2. Men om tillväxten är 0% kanske P/E = 10 är rimligare, eller en kurs på bara 13,5 * 10 = 135 kr.

Det här visar tydligt hur viktiga tillväxtbedömningarna är.

/A

Continue Reading

Analysskola – case H&M: steg 3

Vi är framme i del tre av analysskolan och ska kika på vad jag och andra är beredda att betala för att äga en andel av H&Ms vinster framöver. Om ni inte har hunnit ta del av steg 1 och 2 i analysskolan så kika på dem först, ni hittar dem här:
Analysskola – case H&M: steg 1
Analysskola – case H&M: steg 2 

  1. Vad gör bolaget?
  2. Hur mycket försäljning och vinst har bolaget?
  3. Hur ska detta värderas?
  4. Hur använder vi nyckeltalen i analysen?
  5. Sammanfattning och avslutning

3. Hur ska detta värderas?

Vad är vi beredda att betala för att äga en andel av H&Ms vinster framöver? Många tittar på följande nyckeltal:

skarmavbild-2016-12-09-kl-12-21-01

  1. P/E-talet: price/earnings, alltså priset per aktie delat med vinsten per aktie (resultat per aktie). Med information hämtad från rapporten (Resultat per aktie, SEK helår 2015) samt det aktuella kurspriset på aktien kan vi räkna ut vad P/E-talet var för 2015:
    skarmavbild-2016-12-10-kl-13-46-54skarmavbild-2016-12-10-kl-13-55-54För 2016-2018 blir P/E-talet med våra prognoser (de vi tog fram i avsnitt 2) enligt följande:
    2016: 275,90/11 = 25
    2017: 275,90/13,5 = 20,4
    2018: 275,90/15 = 18,4


  2. P/S-talet: price/sales, eller marknadsvärdet (antal utestående aktier * pris per aktie)/försäljning. Genom att dividera marknadsvärdet med nettoomsättning (nettoomsättning helår 2015, se ovan) kan vi räkna ut vad P/S-talet var för 2015:
    skarmavbild-2016-12-10-kl-14-27-31skarmavbild-2016-12-10-kl-15-23-52
    För 2016-2018 blir P/S-talet med våra prognoser (från avsnitt 2) enligt följande:
    2016: 403/190 = 2,12
    2017: 403/ 220 = 1,83
    2018: 403/240 = 1,68


  3. Direktavkastningen: Utdelningen/aktiepriset, för 2014 och 2015 var direktavkastningen 3,4 % respektive 2,9 %. Med nuvarande aktiekurs och relativt oförändrad utdelning per aktie 2016-2016 blir den cirka 10/275,90 = 3,6 %.

    1. För ordningens skull bör utdelningen kollas av mot vinst och kassaflöde per aktie. Om utdelningen är högre än så riskerar den att sänkas i framtiden. H&M har haft bättre vinst per aktie men svagare kassaflöde de senaste åren. Det är därför utdelningen antas ligga relativt stilla framöver.

  4. DCF, en diskonterad kassaflödesanalys, vilket är en ekonomisk/matematisk modell för att summera framtida fria kassaflöden och anpassa dem efter ränteläget för att avgöra vad hela den framtida kassaflödesströmmen i 50 år skulle vara värd att få direkt idag.

    1. En DCF är både komplicerad, komplex och känslig för små förändringar av vissa nyckelantaganden om t.ex. avkastningskrav och tillväxt.
    2. Den är teoretiskt korrekt och kan gärna användas för att baklänges räkna ut vilka antaganden som kan sägas ligga inbakade i priset idag, men är i stort sett värdelös för att faktiskt räkna ut vad aktien borde värderas till.

I nästa del av analysskolan kommer vi att gå igenom hur vi ska använda nyckeltalen vi tagit fram här i själva analysen!

/A

Continue Reading
1 2 3 8