Lucara Diamond Corp

Jag sålde av det sista av mitt innehav i Lucara strax innan jul. Tanken var att samma dag skriva ett inlägg om mina tankar kring försäljningen men det kommer helt enkelt nu istället.

Mina tankar och åsikter kring Lucara som företag har inte förändrats något alls. Jag tycker fortfarande att de är per definition ett “fint” bolag som dessutom redan under Q3 hade slagit prognoserna för hela 2016, rapporten som släpps i februari kommer alltså att vara fantastisk – men jag valde att sälja ändå.

Varför? Jag tycker att marknaden beter sig konstigt, det är svårt att läsa av den. Mikael Syding (fd hedgefondförvaltare) har precis skrivit ett inlägg om marknadens beteende under 2016.

skarmavbild-2016-12-27-kl-20-38-15

Klicka på bilden för att komma till inlägget.

skarmavbild-2016-12-27-kl-20-39-53

Lucaras utveckling under de senaste tre månaderna.

Jag är ödmjuk inför att marknaden kan och kommer att ändra sig och väljer därför bort bolag som till exempel Lucara vars affärsmodell bygger på att sälja diamanter. Omvärldsrisken är för stor. Efter Brexit fick de inte sålt Lesedi La Rona på grund av vad man upplevde som osäkerhet på marknaden efter omröstningen. Med Brexit i sikte och Trump som president, utöver allt annat som sker runt om i världen, vågar jag inte längre tro på en särskilt långvarig bullmarknad. Jag väljer att istället sprida mina risker i mindre konjunkturkänsliga branscher och överväger att hedga min portfölj.

/A

Continue Reading

Räkna ut nyckeltal för din portfölj

Efter mitt senaste risk-inlägg fick jag många frågor om hur jag räknade ut risken i min portfölj. Både Avanza och Nordnet har funktioner som räknar ut detta automatiskt men eftersom att jag flyttade över mitt kapital från mitt AF till ISK så ser det ut som om jag gjort en förlust på nästan 100 procent i grafen. Min portfölj ligger alltså inte -18,59 % i år, utan snarare + ca 280 %.

skarmavbild-2016-12-27-kl-09-45-35

Volatilitet

Volatilitet är ett mått på hur mycket ett värde, t ex en aktiekurs, avviker från ett medelvärde (alltså hur mycket kursen svänger). Hög volatilitet innebär att avvikelsen är stor och låg tvärtom. Alltså, hög volatilitet innebär hög risk och låg volatilitet innebär låg risk.

skarmavbild-2016-12-27-kl-10-16-48

skarmavbild-2016-12-27-kl-10-19-30


Alltså, ju lägre volatilitet desto bättre. Optimalt vore en volatilitet som är lägre än medelavkastningen då detta betyder att man med stor sannolikhet går med plus.

För att avgöra hur hög risk du tar i relation till den avkastning du har kan du räkna ut din Sharpe-kvot. Sharpe-kvoten är ett mått på riskjusterad avkastning, alltså hur många procents avkastning du får för varje procents risk som du tar.

skarmavbild-2016-12-27-kl-13-14-24

aρ = Den förväntade avkastningen på din portfölj
ar = Den avkastning du kan få utan risk (t ex bankkonto)
σρ = Din portföljs standardavvikelse

Nordnet räknar ut din Sharpe-kvot om du går till fliken [Min depå] > [Min Aktie- och fonddepå/Mitt Investeringssparkonto] > [Portföljrapport] så egentligen behöver du inte räkna på det själv. Avanza har tyvärr inte samma funktion.

/A

Continue Reading

Kontrollera din risk

Att jag är ett stort fan av att ta stora risker i min handel är knappast någon nyhet men jag är också noga med att tala om vikten av att vara medveten om de risker man tar. För att kunna kontrollera din risk måste du först 1) förstå vad risk är och 2) känna igen risk för att slutligen 3) kontrollera risken.

Att förstå risk

Vad är risk? När vi talar om risker i investeringar handlar det om sannlikheten att förlora en del eller allt man investerat från början. Risk handlar enkelt förklarat om sannolikhet och konsekvenser. Föga förvånande tycker jag att Howard Marks förklarar begreppet på ett väldigt pedagogiskt sätt i boken The Most Important Thing.

skarmavbild-2016-12-19-kl-16-20-33

Grafen ovan känner förhoppningsvis de flesta till eller i alla fall har förstått konceptet “hög risk ger hög avkastning“. Hög risk ger inte hög avkastning. Hög risk ökar sannolikheten att du förlorar en del eller allt ditt investerade kapital men för att du ska vara motiverad att ändå investera i en tillgång med hög risk erbjuds möjligheten till högre avkastning.

skarmavbild-2016-12-19-kl-16-27-44

Så här ser sambandet mellan risk och avkastning egentligen ut. Högre risk ger högre förväntad avkastning, möjligen lägre avkastning och i vissa fall förlust.

Att känna igen risk

Nu förstår vi konceptet risk, men hur känner vi igen det? Marks menar att vi kan känna igen hög risk genom att titta på marknadsklimatet. Mellan 2005-2007, innan finanskrisen 2008, befann vi oss i en bulltrend inte helt olik den vi är i nu. En överoptimism som ledde till att myten om den riskfria marknaden föddes och de flesta tillgångar var överprisade. En överprisad marknad betyder en marknad med hög risk.

namnlos

Alltså, historiskt sett (viktigt att komma ihåg dock att framtiden inte ÄR historien utan att vi endast kan använda tidigare erfarenhet som en indikation på vad sannolikt kommer att ske), har typiska indikationer på hur en marknad beter sig innan en börskrasch varit följande:

  • Överoptimistisk marknad
  • Överprisad marknad

Att kontrollera risk

Och nu då? Vi vet 1) vad risk faktiskt ÄR och 2) hur vi känner igen risk. Hur ska vi då lära oss att kontrollera risk? För att kunna kontrollera den risk du tar måste du ha i åtanke att den är relativ. Vi skulle kunna ta min aktieportfölj som exempel, i början när jag handlade tog jag risk som var högre i relation till den avkastning jag fick (ja, jag hade över 180 procent i avkastning på mindre än tre månader men sannolikheten för att så faktiskt skulle bli utfallet var lågt i jämförelse). Jag kan alltså med facit i hand säga att jag tog för hög risk, även om det spelade ut sig bra. Låt mig visa med ett exempel:

skarmavbild-2016-12-19-kl-20-57-56

Ovan är ett exempel på avkastning i jämn relation med den risken som är tagen. Oavsett hur hög avkastning du har, så länge den är i linje med risken så är ditt resultat inte mer än “meh“. Jag skulle vilja gå så långt som att påstå att mina tre första månader som trader, TROTS fantastiskt resultat, till och med var dåligt.

skarmavbild-2016-12-19-kl-21-06-50

Ungefär här uppskattar jag att min avkastning i relation till risk var i början. Det som gjorde att jag gick från tur till eftertanke handlar dock om utvärdering. Istället för att få hybris efter de första månaderna valde jag att ta reda på vad det var som gjorde att det gick bra.

Det som skiljer tur från skicklighet är utvärdering och träning.

När det kommer till utvärdering är det dock viktigt att komma ihåg att inte vara se tillbaka på de dagar då du gjort ett bra resultat utan att även lära dig dina svagheter, annars kommer du att göra samma misstag om och om igen. Från att med tur handlat upp till en avkastning på 180 procent bestämde jag mig för att använda den erfarenheten för att pin pointa min tur, vilket gav resultat.

skarmavbild-2016-12-19-kl-21-25-20

Från att ha en avkastning på 180 procent men en risk som i relation till avkastningen gjorde att mitt resultat var dåligt lyckades jag skapa mig en strategi som sänkte volatiliteten i min egen portfölj men samtidigt ökade avkastningen. De sista månaderna jag tradeade såg min avkastning i relation till risken ut enligt grafen ovan.

skarmavbild-2016-12-19-kl-21-30-15

Utdrag från min portföljrapport, 4 oktober var min ATH, 407,19 procent av ursprungsvärdet på mindre än ett år. Man ska ju sluta på topp, heter det. Om ni jämför resultatet från början till ungefär mitten med resterande halva kan ni tydligt se hur (även om jag fortfarande hade hög volla i portföljen) hade en tydligare trend upp.


Hur sammanfattar vi detta? Jo – din avkastning säger absolut ingenting om hur duktig eller inte du är på att investera eller tradea. Din avkastning i relation till den risk du tar säger desto mer. Kontrollera dina risker och bli en bättre investerare.

/A

Continue Reading

Understanding market efficiency (and its limitations)

Jag har tidigare skrivit om effektiva marknader (efficient market hypothesis – EMH) både i en krönika för Feminvest men även i ett blogginlägg. Howard Marks tar i boken “The Most Important Thing” upp effektiva marknader och vikten av att förstå teorins begränsningar. EMH kan sammanfattas på följande sätt:

  • Det finns många spelare på marknaden, dessa har tillgång till ungefär samma information (som är relevant). Samtliga aktörer på marknaden är intelligenta, objektiva, motiverade och arbetar hårt för att nå bästa resultat. Deras analytiska modeller är välkända och beprövade.
  • På grund av den kollektiva ansträngningen av samtliga spelare, reflekteras den tillgängliga informationen direkt på aktiekursen och eftersom att alla kommer att köpa den aktie som är billig och sälja den som är dyr är priserna alltid korrekta.
  • Alltså, marknadspriser är alltid rätt och ingen spelare kan dra nytta av andras felvärderingar och således köpa en aktie riktigt billigt.
  • Tillgångar säljs alltså till ett pris som kan ge förväntad avkastning i relation till risken. Aktier med högre risk ska således prestera högre avkastning.

EMH kan också delas in i tre grader, svag, halvstark och stark. Den svaga formen av EMH menar att marknaden redan reflekteras av all tillgänglig information. Den halvstarka formen av EMH antar att priset både reflekteras av offentlig, tillgänglig information och att priserna direkt reagerar på ny marknadsinformation. Med stark EMH är priset beroende av samma information som halvstark men även på insiderinformation.

namnlos

EMH säger med andra ord att det inte är möjligt att vinna över marknaden, alltså att slå index, genom att använda information som alla känner till, möjligtvis om man har tillgång till insiderinformation. Hypotesen säger dessutom att om marknaden är svagt effektiv är det inte möjligt att generera riskjusterad avkastning genom att använda historisk information genom till exempel teknisk analys.

Om marknaden är halvstark är det inte möjligt att generera riskjusterad avkastning genom tillgång till offentlig information i form av delårsrapporter eller årsredovisningar, det skulle innebära att marginalnyttan av fundamental analys är noll.

Är marknaden starkt informationseffektiv går det inte att generera riskjusterad överavkastning ens med insiderinformation.


In theory, there´s no difference between theory and practice, but in practice there is. – Yogi Berra

Marks tankar om effektiva marknader menar han knyts an till relationen mellan risk och avkastning. Enligt investeringsteorier är vi människor riskaverta, vi väljer alltså lägre risk framför hög. Hellre låg avkastning än risken för förlust. För att en riskavert person ska vara villig att frångå sitt vanliga beteende avseende risk måste personen i fråga erbjudas ett löfte om högre avkastning. Alltså justeras priserna på investeringar med högre risk.

Eftersom att det i teorin inte finns något som kallas “investment skills” (idag kallat alpha) som leder till bättre resultat än index eller skillnader mellan två olika personers portföljer. Denna eventuella skillnad skulle i så fall bero på riskexponering snarare än färdigheter.

Ibland går marknaden igenom perioder där allt går bra (bull market) och de flesta högriskinvesteringarna levererar den höga avkastning i relation till risk som “utlovats”. Dessa perioder kan lura investeraren att allt de behöver göra för att få högre avkastning – är att ta högre risk. Detta är dock inte sant. Vi måste sluta relatera högre risk = högre avkastning och istället lära oss den egentliga betydelsen: hög risk ger större exponering mot olika utfall och således även högre avkastning men i större fall än lägre risk även risken för negativ avkastning.


Frågan som återkommer är dock densamma, är det möjligt att slå index? Slösar de som försöker bort sin tid, sina resurser och pengar? Som med allt annat är svaret på frågan inte direkt enkel och det finns varken ett ja eller nej. Marks menar att man inte bör avfärda EMH helt då det självklart finns tusentals rationella investerare som samlar samma information om en aktie och sedan utvärderar denna information på ett objektivt sätt.

Vad är då motsatsen till EMH? Marks talar om ineffektiva marknader och menar att en ineffektiv marknad karaktäriseras av att en av följande (men ofta med alla karaktärsdrag som effekt av den ineffektiva marknaden) drag kan synas i marknaden:

  • Marknadspriser är ofta fel på grund av att tillgängligheten av information är dålig och analyser är fel eller subjektiva. Detta leder till att priset på en aktie antingen är långt över eller under sitt egentliga värde.
  • Den riskjusterade avkastningen på en tillgång ligger inte i linje med andra tillgångar i andra tillgångsklasser. Detta innebär att en tillgångsklass (eg aktier, obligationer, valutor etc.) kan leverera en riskjusterad avkastning som är alldeles för hög eller alldeles för låg i jämförelse med andra tillgångsklasser.
  • Att vissa investerare alltid gör ett bättre resultat än andra på grund av a) existensen av felvärderingar och b) skillnaden mellan deras och andras investerares färdigheter, kunskap och tillgång till information. Denna skillnad i “skills” innebär att investerarna vilka alltid presterar bättre än index och andra investerare beror på att de med sin kunskap, tillgång till information och sina färdigheter kan hitta de felprisade aktierna och tjäna på dem.

En ineffektiv marknad betyder således inte att alla investerare får högre avkastning utan snarare att skillnaden mellan en investerares resultat och en annans kan skiljas åt. Marks menar att en ineffektiv marknad alltså innebär att vissa investerare vinner och andra förlorar på samma marknad.


Jag tänker framförallt på diskussionen kring vissa aktier och dess anhängare. Hade vi varit rationella, analyserat samma information på samma sätt och således kommit fram till ungefär samma värdering för alla bolag på marknaden hade det inte funnits fall av till exempel FPC med ett stort antal följare och ett lika stort antal investerare som tycker att FPCs anhängare har fel.

Så länge inte vi som spelare är rationella kommer inte marknaden vara varken effektiv (ur perspektivet EMH) eller rationell.

/A

Continue Reading

Analysskola – case H&M: steg 5

Då är vi framme vid det sista steget i analysskolan med H&M som case. Om ni inte läst de första fyra stegen i analysskolan hittar ni dem i länkarna nedan.

Analysskola – case H&M: steg 1
Analysskola – case H&M: steg 2
Analysskola – case H&M: steg 3
Analysskola – case H&M: steg 4

  1. Vad gör bolaget?
  2. Hur mycket försäljning och vinst har bolaget?
  3. Hur ska detta värderas?
  4. Hur använder vi nyckeltalen i analysen?
  5. Sammanfattning och avslutning

5. Sammanfattning och avslutning

skarmavbild-2016-12-12-kl-15-09-48

H&Ms kurs sedan notering

Ditt viktigaste jobb när du värderar en aktie (i detta fall H&M) är att göra en rimlig bedömning av följande faktorer:

  1. Hur det går för bolaget
  2. Hur snabbt vinsten därför väntas växa (eller krympa) framöver, beroende på saker som:
    1. Antal nyöppnade butiker
    2. Försäljningstillväxt per befintlig butik
    3. Mode, etik
    4. Konkurrens
    5. Valutarörelser
    6. Kostnader (löner, robotar, tyg, transport, reklam, butikshyror)
  3. Vilken “multipel” du törs sätta på till exempel vinsten per aktie, det vill säga vilket P/E-tal du tror att H&M-aktien kommer att handla på framöver. Denna multipel beror bland annat på:
    1. Historiskt multipelintervall för H&M
    2. Multipelintervall för liknande företag
    3. Framtida tillväxt åren efter det som multipeln appliceras på
    4. Hur andra tänker om H&M och vad de har för investeringsalternativ

Avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg att det finns en massa risker förknippade med aktieinvesteringar, till exempel:

  1. En allmän börsnedgång på grund av saker som lågkonjunktur, krig, ränteförändringar av centralbankerna, bakkris, politiska förändringar mm. Går allt annat på börsen ned gör förmodligen H&M-aktien också det. Alla värderingar faller och samtidigt faller tillväxtprognoserna.
  2. Affärsmissar i H&M (just H&Ms affärsmodell är dock ganska förskonad från plötsliga missar; folk ändrar inte plötsligt sina vanor avseende kläder, möbler, smink och accessoarer så fort).
  3. Stora valutaförändringar
  4. Andra felbedömningar, av till exempel H&Ms officiella siffror på grund av:
    1. Kalendereffekter
    2. Vädereffekter
    3. Valutaaffekter
    4. Faktisk Like for Like
    5. Förvärv eller nysatsningar
  5. Timing kring stora informationstillfällen som:
    1. Månadsrapporter
    2. Kvartalsrapporter
    3. Årsrapporter
    4. Kapitalmarknadsdagar

Det går inte att räkna ut rätt värde eller göra tillräckligt bra prognoser för att kunna ta säkra beslut. Man kan bara göra en hygglig bedömning av om H&M-aktien för tillfällen förefaller rimligt värderad, lite billig eller lite dyr. Gör därför inte arbetet för komplicerat, särskilt inte till en början.

  1. Försök bara förstå ungefär vad företaget gör och gör grova prognoser för några enstaka nyckeltal (till exempel antal butiker, försäljning, marginal, vinst per aktie)
  2. Fundera vid varje rapporttillfälle om du blir positivt eller negativt överraskad över utvecklingen för nyckeltalen och om du då vill ha kvar aktien.
  3. Fundera på vilken slags investerare du är eller vill vara
    1. För fundamentala långsiktiga analyser om du köper aktier med ett perspektiv på minst 5 år.
    2. Gör “perfekta” kvartalsanalyser om du köper eller säljer innan rapport om du känner dig säker på att marknaden kommer att bli överraskad men inte du.
    3. En trader som främst handlar kortsiktigt på teknisk analys, momentum och känsla och bara använder fundamental analys som ett verktyg bland många för att inte hamna alltför fel om en trade börjar fel och du funderar på att ‘snitta ned dig’ (sänka GAV) genom att köpa ytterligare aktier billigare.

Avslutningsvis vill jag påminna er om att läsa mitt inlägg om first and second level thinkers och fundera på hur det tankesättet kan hjälpa er i era analyser och er som investerare. Mitt andra tips är att jämföra era egna analyser med andras. Oavsett hur noggrann du varit finns det alltid många andra analyser som går att få tag på, det kan vara ett bra sätt för att få en uppfattning om hur andra ser på aktien!

/A

Continue Reading

Analysskola – case H&M: steg 4

I den fjärde delen av analysskolan går vi igenom hur man kan använda nyckeltalen som togs fram i steg 3. För er som inte läst de tidigare stegen kan hittar ni dem via länkarna nedan.

Analysskola – case H&M: steg 1
Analysskola – case H&M: steg 2
Analysskola – case H&M: steg 3

  1. Vad gör bolaget?
  2. Hur mycket försäljning och vinst har bolaget?
  3. Hur ska detta värderas?
  4. Hur använder vi nyckeltalen i analysen?
  5. Sammanfattning och avslutning

4. Hur använder vi nyckeltalen i analysen?

Det finns inget rätt svar för hur man ska använda nyckeltalen som vi tog fram i steg 3 för att räkna ut rätt värde på H&M-aktien, däremot kan man tänka på bl.a. följande sätt:

  1. Vilket intervall har P/E, P/S och direktavkastningen rört sig historiskt, de senaste 1-10 åren?
    1. Om P/E-talet brukar vara ca 18-25 för ‘nästa år vinst (nu 2017)’ så kanske det är rimligt att tro att aktien kommer att röra sig i det intervaller även kommande år.
      1. Med en vinst på 13,5 kr per aktie för 2016 skulle ett rimligt kursintervall (som räknas ut genom att multiplicera vinst per aktie med P/E-talet) kunna vara 243-337,50 kr. Jämför detta med dagens kurspris på 275,90 kr.
        skarmavbild-2016-12-11-kl-01-20-55
  2. Vilka intervaller handlar liknande företag i?
    1. Finns det kanske bättre alternativ än H&M (konkurrenter)?
      1. Är H&M lägre eller högre värderat än till exempel Inditex, KappAhl, MQ?
    2. Har det tidigare varit samma skillnad i värdering mellan till exempel H&M och Inditex?
      1. Om skillnaden i värdering ändrats; varför har den ändrats?
  3. Vilket kursintervall har H&M-aktien rört sig i det senaste året (om inget viktigt ändrats sedan dess kan det vara en rimlig utgångspunkt för kommande års kurser, möjligen med till exempel justering uppåt för H&M-företagets tillväxt det senaste året)
    1. Det senaste året har H&M-aktien rört sig mellan 234,50-319,50 kr.chart
      H&M kursintervall under 2016
  4. Vad är du ‘nöjd’ med att få i direktavkastning per år om du struntar i hur kursen rör sig under tiden?
    1. Om du är riktigt långsiktig, till exempel 25-50 år, och tror att H&Ms affärsmodell håller för konkurrens hela tiden och kan upprätthålla sin utdelning, då kanske direktavkastningen på 3-4 % räcker för att du ska vilja ha aktien – oavsett om andra vill det.
  5. Hur går det för H&M?
    1. Hur snabbt växer (eller faller) försäljningen? Ökar eller avtar takten?
      1. Varför? (valutarörelser, konkurrens, nya satsningar på till exempel Home, &OtherStories etc.)
    2. Stiger eller faller vinstmarginalen?
      1. Varför?
    3. Hur uppfattas H&M? (Etiskt eller inte, modernt eller inte, mm)
    4. Beroende på vad du kommer fram till för framtida vinsttillväxt (eller ännu hellre det lite mer komplicerade måttet kassaflödestillväxt) så kan man acceptera högre värdering av närliggande års nyckeltal.
      1. Om vinsten väntas växa 10 % per år efter 2017 kanske P/E = 25 för 2017 är rimligt (en kurs på 13,5 * 25 = 337,5 kr).
      2. Men om tillväxten är 0% kanske P/E = 10 är rimligare, eller en kurs på bara 13,5 * 10 = 135 kr.

Det här visar tydligt hur viktiga tillväxtbedömningarna är.

/A

Continue Reading

Analysskola – case H&M: steg 3

Vi är framme i del tre av analysskolan och ska kika på vad jag och andra är beredda att betala för att äga en andel av H&Ms vinster framöver. Om ni inte har hunnit ta del av steg 1 och 2 i analysskolan så kika på dem först, ni hittar dem här:
Analysskola – case H&M: steg 1
Analysskola – case H&M: steg 2 

  1. Vad gör bolaget?
  2. Hur mycket försäljning och vinst har bolaget?
  3. Hur ska detta värderas?
  4. Hur använder vi nyckeltalen i analysen?
  5. Sammanfattning och avslutning

3. Hur ska detta värderas?

Vad är vi beredda att betala för att äga en andel av H&Ms vinster framöver? Många tittar på följande nyckeltal:

skarmavbild-2016-12-09-kl-12-21-01

  1. P/E-talet: price/earnings, alltså priset per aktie delat med vinsten per aktie (resultat per aktie). Med information hämtad från rapporten (Resultat per aktie, SEK helår 2015) samt det aktuella kurspriset på aktien kan vi räkna ut vad P/E-talet var för 2015:
    skarmavbild-2016-12-10-kl-13-46-54skarmavbild-2016-12-10-kl-13-55-54För 2016-2018 blir P/E-talet med våra prognoser (de vi tog fram i avsnitt 2) enligt följande:
    2016: 275,90/11 = 25
    2017: 275,90/13,5 = 20,4
    2018: 275,90/15 = 18,4


  2. P/S-talet: price/sales, eller marknadsvärdet (antal utestående aktier * pris per aktie)/försäljning. Genom att dividera marknadsvärdet med nettoomsättning (nettoomsättning helår 2015, se ovan) kan vi räkna ut vad P/S-talet var för 2015:
    skarmavbild-2016-12-10-kl-14-27-31skarmavbild-2016-12-10-kl-15-23-52
    För 2016-2018 blir P/S-talet med våra prognoser (från avsnitt 2) enligt följande:
    2016: 403/190 = 2,12
    2017: 403/ 220 = 1,83
    2018: 403/240 = 1,68


  3. Direktavkastningen: Utdelningen/aktiepriset, för 2014 och 2015 var direktavkastningen 3,4 % respektive 2,9 %. Med nuvarande aktiekurs och relativt oförändrad utdelning per aktie 2016-2016 blir den cirka 10/275,90 = 3,6 %.

    1. För ordningens skull bör utdelningen kollas av mot vinst och kassaflöde per aktie. Om utdelningen är högre än så riskerar den att sänkas i framtiden. H&M har haft bättre vinst per aktie men svagare kassaflöde de senaste åren. Det är därför utdelningen antas ligga relativt stilla framöver.

  4. DCF, en diskonterad kassaflödesanalys, vilket är en ekonomisk/matematisk modell för att summera framtida fria kassaflöden och anpassa dem efter ränteläget för att avgöra vad hela den framtida kassaflödesströmmen i 50 år skulle vara värd att få direkt idag.

    1. En DCF är både komplicerad, komplex och känslig för små förändringar av vissa nyckelantaganden om t.ex. avkastningskrav och tillväxt.
    2. Den är teoretiskt korrekt och kan gärna användas för att baklänges räkna ut vilka antaganden som kan sägas ligga inbakade i priset idag, men är i stort sett värdelös för att faktiskt räkna ut vad aktien borde värderas till.

I nästa del av analysskolan kommer vi att gå igenom hur vi ska använda nyckeltalen vi tagit fram här i själva analysen!

/A

Continue Reading

Analysskola – case H&M: steg 2

Då har vi kommit till del 2 av analysskolan med H&M som case. Ni får jättegärna ställa frågor och kom gärna in med förslag på fler bolag som vi kan gå igenom tillsammans i analysskolan. Olika branscher ska analyseras på lite olika sätt! Om ni missade första delen kan ni läsa den först HÄR.

  1. Vad gör bolaget?
  2. Hur mycket försäljning och vinst har bolaget?
  3. Hur ska detta värderas?
  4. Hur använder vi nyckeltalen i analysen?
  5. Sammanfattning och avslutning

2. Hur mycket försäljning och vinst har bolaget?

Hur mycket försäljning och vinst har H&M redovisat de senaste åren och vad är därmed sannolikt de kommande åren? Informationen hittar ni i den senaste årsredovisningen som kan hämtas på respektive bolags hemsida (börsnoterade bolag har en separat sida för investerare där vi hittar rapporter och annan finansiell information).

skarmavbild-2016-12-09-kl-12-21-01

Från H&Ms bokslut 2015

Här kan vi se att nettomsättningen uppgått till 151 miljarder kr (2014) respektive 180 miljarder kr (2015). Vinst per aktie uppgår till 12,1 kr (2014) och 12,6 kr (2015).

Vilka prognoser för försäljning och vinst är sannolika framöver? Följande faktorer kan ge en idé, men aldrig en helt säker prognos:

  1. Tidigare års tillväxt
  2. Företagets officiella vägledning (“guidning”)
  3. Olika typer av så kallade värdedrivare och andra nyckeltal
    1. Månadsvis statistik över till exempel försäljningstillväxt, tillväxt i jämförbara butiker “like for like” (månadsbasis, rullande 12 och 36 månader).
    2. Tillväxt i total försäljningsyta
    3. Antal butiker; tillväxt i antal butiker, rullande 12 månader
    4. Valutaeffektens andel av försäljningstillväxten
  4. Mer detaljerade modeller som utgår från kvartals- och månadsrapporter i vilka man kan hitta stigande eller fallande tendenser som inte syns lika tydligt i årsrapporterna.
  5. Någon annans prognoser, till exempel en analytiker eller genomsnittet av flera analytikers prognoser.
  6. Gör till exempel prognoser för följande variabler för 2016-2018:
    1. Försäljning: 190 miljarder kr (2016), 220 miljarder kr (2017)  240 miljarder kr (2018) 
    2. “Bruttomarginal”: 16 % (2016), 17 % (2017), 17,5 % (2018)
    3. Rörelsemarginal: 12 % (2016), 13 % (2017), 13,5 % (2018)
    4. Räntor: ca 0
    5. Vinst före skatt: 23,5 miljarder kr (2016), 29 miljarder kr (2017), 33 miljarder kr (2018)
    6. Skatt
    7. Nettovinst
    8. Antal aktier 1640 miljoner (kolla upp detta antal noga själv i senaste kvartalsrapporten eller pressmeddelandet)
    9. Vinst per aktie 11 kr (2016), 13,5 kr (2017), 15 kr (2018)
    10. Kassaflöde
    11. Utdelning

I nästa del kommer vi att gå igenom hur vi ska värdera den information vi tagit fram ovan.

/A

Jag förstår att ni säkert har mängder med frågor, ställ dem gärna så svarar jag!

Continue Reading

Analysskola – case H&M: steg 1

När jag frågade Micke om han kunde tänka sig att skriva en analys på H&M till Economistagruppen så var han snäll nog att säga ja. Det vi kom överens om var dock att inte bara ge er en färdig analys utan han tycker precis som jag att det är viktigt att också kunna leverera verktyg för att Ni själva ska kunna göra egna bolagsanalyser framöver (enklare eller mer avancerade). H&M-analysen är därför uppbyggd som en analysskola med H&M som case. Analysen är uppbyggd i fem delar vilka kommer att komma upp var och en för sig för att ni ska ha möjligheten att ställa frågor på respektive del!

Analysen är uppbyggd i följande steg:

  1. Vad gör bolaget? 
  2. Hur mycket försäljning och vinst har bolaget?
  3. Hur ska detta värderas?
  4. Hur använder vi nyckeltalen i analysen?
  5. Sammanfattning och avslutning

1. Vad gör H&M?

Utgå inte från att du vet, utan kolla upp det med hjälp av företagets senaste årsredovisning och kvartalsrapporter. Om du inte vill lägga så mycket tid på att förstå affärsmodellen i detalj kan du titta på sammanfattningen i en analys eller handelsplattform, till exempel Nordnet som skriver:

skarmavbild-2016-12-09-kl-11-33-44

Klicka på bilden för att komma till H&Ms bolagsfakta.

Alltså: Vi lär oss vilka länder som är viktiga, vilka varumärken och olika typer av affärer H&M har, hur många butiker de har mm. Det kan vi sen använda för att göra prognoser för framtiden avseende bl.a. försäljningen.

Del två i analysen kommer upp senare under dagen!

/A

Continue Reading